Jag är en mamma till två underbara barn en p på 12 år och en f på snart 16 år. Själv är jag snart 34 om ett par dagar.
Mitt liv har inte varit det bästa, växte upp med en alkoholiserad far som misshandlade hela familjen inkl mig. Jag vågade inte säga något i skolan för jag visste att pappa skulle slå mig men när jag var 11 år så skilde mamma äntligen sig. Men problemen bara fortsatte mamma lider av en kronisk tarmsjukdom som kan sluta med att hon går bort så hon låg mestadels på sjukhuset när jag var liten så jag fick inte vara ett barn utan bli vuxen direkt. Pappa dog 28/3-08 av spriten men han att se mina barn ett par ggr. Under hela skoltiden blev jag mobbad pga min vikt och det var både fysisk och psykiskt mobbing. I mars 2000 så fick jag min dotter som är min ängel fast vi visste att något var fel så trodde ingen mig både grov språkstörning, kände knappt smärta och mycket annat så det tog 13 år av hennes liv innan hon fick diagnos autism och lindrig utvecklingsstörning och som jag har och gör att kämpa för att hon ska ha en bra skolgång mm pga mobbing och mycket annat.
I okt 2003 kom min goa son som är min prins men lyckan varade inte länge 3v gammal slutade han att andas hela tiden så blev inlagd och fick diagnos RS virus ingen viste om han skulle klara sig men det gjorde han. Mitt liv med två barn är både underbart och krävande då jag lider av svår depression, svår ångest, panikångest, biopulär, add och lindrig social förbi så är det deras ögon, andetag och röst som gör att vardagen går lättare men vi är noga att ge varandra space och att jag är barnledig 2 helger i månaden detta är bara en bråkdel av mitt liv har även blivit sexuellt utnyttjat som barn. Går även igenom en stor press där min ex sambo misshandlade mig och min son sen tidigare förhållande mer om det kommer senare för orken är helt slut nu